vem måste godkänna svaren internt innan de skickas

Internt godkännande är ingen förpliktelse från frågeformuläret, utan från din egen riskanslutning

Ingen av källorna bakom dessa frågeformulär — VSME-modulen, CSRD-direktivet, ISO/IEC 27001 eller artikel 21 i NIS2-direktivet — föreskriver vem som internt måste attestera innan ett svar lämnar organisationen. Det är ett val för din egen organisation, inte ett krav från kunden eller lagstiftaren. Det som källorna däremot fastslår är innehållet: vilka fakta som måste vara korrekta, vilket underlag som passar, och på vilken nivå (organisation eller lokalt kontor) ett svar gäller.

Vad det betyder i praktiken: ju känsligare svaret är, desto mer försvarbart är en andra granskning. Ett svar om företagets etableringsadress är faktiskt och förändras sällan — godkännande är då framför allt en fråga om att hålla det uppdaterat. Ett svar om statusen för ISO 9001-certifikatet eller om de tio åtgärderna i artikel 21 stycke 2 NIS2 berör ofta någon som ansvarar för det innehållet — kvalitet, IT-säkerhet, compliance. Därför bekräftar du varje svar med ja eller nej hos oss innan det skickas in; vem som kan ge bekräftelsen bestämmer du själv, per ämne.

Varför detta är din organisations ansvar, inte vår eller kundens

Vi känner igen frågor, fyller i svar från leverantörskatalogen och låter dig bekräfta varje svar — därefter skickar du in det själv på kundens portal. Vem som internt får ge bekräftelsen anges i ingen av källorna: inte i Handelsregistretlagen, inte i VSME-modulen, inte i CSRD-direktivet eller NIS2-direktivet. Det betyder att en intern godkännanderegel — till exempel: finansiella svar av controllern, tekniska svar av IT — är en överenskommelse som du själv fastslår, oberoende av vad en kund frågar efter på sin portal.